blackbutterflyes

Jag orkar inte med pappa. Vi ska ut och åka i eftermiddag, men då kommer han in på mitt rum och säger "JAg gör kaffe till mig själv nu och om du ska åka med i eftermiddag så är kravet att du ska bädda. Det ska vara snyggt och prydligt, annars får du göra om det tills jag är nöjd med det." 

 

Jag är så himla trött på att han fortfarande tjatar om det. Han verkar inte fatta att jag inte ens bryr mig längre. Jag slutade bädda sängen när jag gick i femman och har gjort det väldigt sällan på grund av att jag inte orkar och jag tycker inte att det är nödvändigt. Mamma har slutat bry sig för längesedan, men pappa fortsätter att tjata om det varenda jävla dag som jag är hemma. Jag är så himla trött på det, fattar inte varför bara inte kan släppa det. Ingen som jag känner bäddar sin säng och deras föräldrar skiter i vilket. Men då säger han att jag bara ljuger och hittar på. 

 

Jag fattar inte varför inte de kunde vara som andras föräldrar. Mina bryr sig om exakt allting jag gör hela tiden alltid. Det är sjukt hur beskyddande dem är, jag kan ju fan inte ens gå på toa utan att de frågar vad jag ska göra. 

 

Längtar tills jag flyttar och får leva som jag vill. DOck kommer det väl inte hända förrens jag är typ 25 eller ngt. Det jag pluggar är ju såklart inte tillräckligt bra för dem.