blackbutterflyes

Sitter i skolan och är helt slut. Skulle egentligen vilja vara hemma idag, men jag måste gå hit. Har knappt sovit inatt, låg uppe och grät i flera timmar innan jag till slut somnade. Så ja, jag mår inte så bra som jag skulle vilja göra men så är livet. Alla har upp- och nedgångar, det kan till och med vara bra att må dåligt ibland. Att tillåta sig själv att må dåligt, det viktigaste är ju att man reser sig upp och fortsätter kämpa vidare. 

 

 

Resten av livet är rätt bra, jag tänker fortfarande på han från festen. Han som gjorde mig knäsvag och yr av kärlek. Eller kärlek vet jag inte om det är, men det är närhet och det är fint. Jag vill träffa han igen, jag vill vara i hans armar, jag vill ha de där kyssarna som gör att jag faller helt handlöst för honom. Jag kämpar fortfarande mot att jag vill vara full hela tiden. Ska inte falla dit, men jag behöver nog någon att prata med. Jag känner mig svag och som om jag måste hålla uppe en fasad för alla andra. Utöver er på bloggen så är det få personer som fakiskt vet hur jag mår. Jag borde snacka med mamma om det, men ja. Just nu vill jag mest ha han hos mig. Även om det knappast lär hända. 

 

 

Låt mig ta natten tillbaka med mina fötter som dansar i takt med musiken. Låt mig ta natten tillbaka med confetti i håret, med spriten i blodet, med röken i lungorna. Jag vill kunna dansa tills jag blir varm, jag vill kunna släcka min livstörst med dig. Till slut hamnar jag alltid på samma ställe. Jag vill vara med dig och det faktum lär stå kvar ett tag till.