Att sluta.
Kategori: Allmänt
Underbart. Just nu sitter jag i tårar och en stor jävla klump i halsen. Pappa har precis försökt tvinga mig till stallet och rida trots att jag inte vill. Har absolut ingen lust längre, jag hänger dessutom inte med så bra i skolan och då måste jag sluta rida för att jag ens ska ha en chans att få fortsätta upp i tvåan. Men enligt pappa så måste jag ha ”andningshål” och ha minst två dagar i veckan då jag inte pluggar. Precis som jag gör nu, ändå hinner jag inte med i skolan. Framför allt i matten, spelar ingen roll hur hårt jag än försöker med den. Jag har inte godkänt på ett enda prov i hela ettan. Måste plugga om hela mattteboken. Har dock lust att kasta iväg boken och skälla ut min lärare.
Orkar verkligen inte dra till stallet idag, jag vill inte ens dit. Jag tycker inte att lektionerna är roliga, allting handlar numera om att man ska börja tävla. Hatar det, vill inte tävla. Jag kan inte och det är inte bara som jag intalar mig, jag blir så nervös att jag får panik liknande attacker och kan inte hålla reda på ngt alls. Vill bara bort därifrån, jag kan inte ens bli skötare på ngn häst. Då där inte finns ngn ledig.
Klart, där är mycket som jag kommer att sakna, men jag hinner inte med det längre. Och ja, jag fattar vad han menar med att jag måste andas, men han lyssnar ju inte på vad jag säger. Han upprepar sig själv hela jävla tiden. Jag hinner inte ens säga vad jag vill. Han bryr sig verkligen inte om vad jag vill. Allt han bryr sig om är hans pengar. Jag har bara lust att rymma hemifrån och inte komma hem på flera månader. Orkar inte med den här familjen längre. Hejdå.