blackbutterflyes

Det var då, precis där på bussen hem när jag tittade ut genom fönsterrutan så fattade jag att det inte var oss längre. Det är den 11 mars idag. Jag gjorde slut den 14 december. Så lång tid har det tagit för mig att inse att jag inte är din längre. Eller rättare sagt, jag har skjutit upp på det, inte vågat känna efter. Inte låtit mig bearbeta vad som egentligen hände den dagen i december då jag bestämde mig för att jag inte skulle vara din längre.

Jag lyssnade på "When you're gone" av Avril Lavigne och allting brast. Jag kände hur tårarna föll, en efter en och jag lät mig känna smärtan som jag bara hade tryckt bort under nästan 4 månader. Jag övertalade mig själv att jag var över dig, att jag inte kände något för dig längre. Att jag hade kommit över dig och började kolla på andra i hopp om att jag skulle komma över dig. Men jag gjorde aldrig det. Nu sitter jag naken på en toalett och skriver med datorn i knäet och mina tårar ligger på tangentbordet.

Jag saknar att känna dig när vi sov, känna hur du hade din arm runt om mig. Sedan dess har jag tillbringat många ensamma nätter i mitt rum i väntan på att någon skulle komma och ha sin arm runt mig när jag sov. Jag känner mig inte trygg, inte ens i mitt eget rum kan jag känna mig trygg.

Jag har letat och letat och letat efter mig själv, rusat in i saker och tryckt undan smärtan. Bara försökt att leva så gott det går och någonstans i röran försvann smärtan ett tag, men den kom alltid tillbaka. Jag förstod bara inte vad det var som gjorde ont och som tog fram alla mina tårar när jag skulle sova. Min kudde är fortfarande blöt, 4 månader efter jag valde att vara ensam.

4 månader och sen insåg jag att det jag hade gjort var fel. Det jag har gjort sedan dess är ett hopplöst och misslyckat försök att hitta den delen av mig som försvann bort med dig när du gick iväg den där kvällen i december.

Jag hade sex med en person som var 11 år  äldre än mig, jag hånglade med en kompis när alla kunde se men ingen gjorde det och det är knappt någon som vet om det. Men nu orkar jag inte bry mig längre. Jag orkar bara inte.

Jag flirtade bort mina nätter med dig och du lät mig känna att jag var vacker när du egentligen bara ville ligga med dig. Kommer aldrig att förlåta dig för det. Aldrig kommer jag att gå tillbaka till dig.

Jag är organiserat kaos som vandrar vidare i en storm som jag själv skapade. Min själ spelar schack i månskenet med näcken.